Konserten inleddes med ett instrumentellt nummer som fick publiken att komma till ro i sina säten. Sedan drog det igång på riktigt med låten ”Shooting Stars”. Samspelet mellan bandet, sångerskan och kören var riktigt imponerande. Alla hjälpte och lyfte varandra. Speciellt kören bidrog till att höja den musikaliska nivån. Deras stämmor i bakgrunden lät nästan som en synt vilket gav framförandet mer stuns och fängslade publiken.
Stämningen intensifierades ytterligare med låten ”Stay with me”. Än en gång visade kören vilken bärande kraft de är; varje gång de kom in i refrängen kändes det som om hela taket skulle lyfta. Solosångarens insats var också helt makalös. Hans tolkning av ”Stay with me” var så känslosam och genuin att den skulle kunna likställas med Sam Smiths originalversion.
Jag måste erkänna att jag var rädd att de medverkande eleverna inte skulle klara av att hålla ångan uppe konserten igenom. Som tur var hade jag fel. Musikeleverna fortsatte att framkalla gåshud med lugna låtar som ”Circle of Life”, men även mer fartfyllda låtar som ” Man Must Dance”. Just ”Man Must Dance” är nog min personliga favorit, eftersom bandet lyckades bygga upp en suggestiv stämning i verserna för att sedan explodera i refrängerna. Musikernas förmåga att helt obesvärat skifta i dynamiken mellan vers och refräng tyder hur skickliga de är. Trummisen, Emil Eriksson, var särskilt imponerande, eftersom han kunde spela explosivt i den fartfyllda refrängen utan att fumla med trumpinnarna eller tappa kontrollen över tempot.
En annan höjdpunkt på programmet var ”The Big Bang”. Jag har inte hört originalet, men jag har svårt att tro att Miley Cyrus skulle framföra låten mer självsäkert och kaxigt än vad Helena Schennings och Frida Lindén gjorde. Båda hade en sådan påtaglig scennärvaro att man nästan började undra ifall de hade gjort något annat än att stå på scen!
Allt roligt har dock ett slut, så även Kulturkaféet. Ensemblen och kören avslutade starkt med Eurythmics ”Sweet Dreams”. Jag tycker att det var ett perfekt avslut, för elevernas framförande av denna låt summerade hela konserten styrkor: samspelet mellan bandet och kören, skickliga musiker och en otrolig scennärvaro. Denna upptempo-låt förmedlade så mycket energi till publiken, att vi skoltrötta elever förhoppningsvis håller ut de två återstående skolveckorna.
Skribent: Boel Olsson
Fotograf: Ganna Vashchuk