Skribent: Ben Björk
Till minne av den svenska uppfinnaren och kemisten Alfred Nobel firas Nobeldagen årligen den tionde december genom att man, i enlighet med Alfred Nobels testamente, delar ut nobelpris inom fysik, kemi, fysiologi eller medicin, litteratur och fred. Nobelpriserna tilldelas de personer som har gjort mänskligheten den största nytta inom de fem områdena under det senaste året.
Fredspriset är det enda nobelpriset som inte utses av en svensk institution och därmed delas det inte ut i Stockholm, utan i Oslo. Vad gäller de övriga priserna så utses priset i kemi och fysik av Kungliga Vetenskapsakademien, Karolinska Institutet utser pristagare inom fysiologi eller medicin och nobelpristagare i litteratur utses av Svenska Akademien.
Årets nobelpris i fysik tilldelas Alain Aspect, John F. Clauser och Anton Zeilinger för deras gemensamma och kompletterande upptäckter inom kvantfysik. De har var och en, oberoende av varandra, experimenterat med sammanflätade kvanttillstånd, där två partiklar hör ihop i en enhet även när de är separerade. Med deras resultat menar Kungliga Vetenskapsakademien att de tillsammans har berett vägen för ny teknologi byggd på kvantinformation.
Carolyn R. Bertozzi, Morten Meldal och K. Barry Sharpless fick tillsammans årets nobelpris i kemi för utvecklingen av klickkemi och bioortogonalkemi. Klickkemin handlar om hur man snabbt och enkelt kan, genom mindre byggstenar, konstruera större mer komplexa molekyler för framtag av nya material. Bioortogonala reaktioner bygger på klickkemins principer men fungerar i levande celler och bör därför kunna användas i framtiden för att utveckla läkemedel.
Nobelpriset i fysiologi eller medicin tilldelas i år svensken Svante Pääbo för sina upptäckter gällande arvsmassan hos homininer och forskning kring mänsklig evolution. Förutom det så lyckades Pääbo sekvensera arvsmassan hos neandertalare, en utdöd släkting till dagens människor. Hans upptäckt har stor fysiologisk relevans idag eftersom flödet av gener från neandertalare till dagens människa, påverkar hur vi idag reagerar på infektioner bland annat.
Annie Ernaux tilldelas årets litteraturpris för det mod och den kliniska skärpan hon har lyckats avslöja kollektiva begränsningar med. I sitt författarskap undersöker Ernaux konsekvent och från olika perspektiv, ett liv präglat av olika skillnader vad gäller kön, språk och klass.
Fredspriset tilldelas Ales Bialiatski, den ryska organisationen Memories och den Ukrainska organisationen Center for Civil Liberties som alla står för mänskliga rättigheter. De har alla under de senaste åren jobbat för rätten att kritisera dem vid makten och försvara fundamentala medborgerliga rättigheter. Både Bialiatski och respektive organisation har dokumenterat krigsbrott, brott mot mänskliga rättigheter och maktmissbruk. Tillsammans visar de civilsamhällets betydelse för fred och demokrati.