“Jag sa länge att jag inte skulle bli rektor”
Med en termin avklarad är det ett mycket passande läge att se över den gångna terminen. Ett tillskott som skett är VRGDs nya rektor, Lotta Nordgren, som sedan juni tagit över posten. I en intervju med skribenten Vera får vi höra om Lottas gymnasietid, arbetslivserfarenheter, arbete, tips till eleverna idag och varför hon innan aldrig hade tänkt bli rektor egentligen.
Du är relativt ny på posten som VRGDs rektor, hur länge har du nu jobbat här?
Jag har jobbat på gymnasium inom Viktor Rydberg under många år innan jag började på högstadiet. Jag började som svensk- och tysklärare på VRG Odenplan i drygt 10 år. Sedan blev jag biträdande rektor där i 6 år och sedan biträdande rektor här på VRG Djursholm. Så jag har jobbat här förut i 2 år, innan jag slutade och gick till Åva gymnasium i några år, också då som biträdande rektor. För 6 år sedan kom jag till Sammis och jobbade som rektor. Jag är alltså egentligen ‘gymnasiemänniska’ i botten och Sammis var mitt första jobb inom grundskola faktiskt. Och nu har jag jobbat på just denna post som rektor även för VRGD sedan juni.
Vad skulle du säga är den största skillnaden mellan VRS och VRG?
Ni elever. I grundskolan är det skolplikt och vi har åtta parallellaligt högstadium, vilket blir jättemånga elever där alla är ganska unga. Det händer väldigt mycket där hela tiden. Medan ni på gymnasiet har valt ett aktivt val att gå på gymnasiet, just detta gymnasium och ert program. Ni har ju kommit mycket längre i livet och man har helt andra samtal med er, det blir ett annat fokus. Inte så mycket att reda ut incidenter och tjafs mellan eleverna, utan här handlar det ännu mer fokus på utbildning.
Vad gör Viktor Rydbergs stiftelse till en bra arbetsplats och läroverk?
Jag har ju jobbat nästan hela mitt arbetsliv inom Viktor Rydberg, jag jobbade en liten tid i Täby kommun men annars har jag jobbat här. Det är en stiftelse, vilket är jätteviktigt för mig, vi är också en organisation som jobbar enbart med utbildning. Alla pengarna vi får in på skolpeng går till elevernas utbildning. Vi är inte ett aktiebolag som tjänar pengar på utbildningen, utan alla våra medel ska komma eleverna till godo och det är väldigt viktigt i min egen ideologiska idé. Vi är cirka 450 anställda inom Stiftelsen Viktor Rydbergs skolor, vi är en ganska liten organisation totalt sett, jämför med kommuner eller andra friskolekoncerner, så är vi ganska små, vilket gör att man har rätt stort inflytande i sitt eget jobb. Det spelar då ingen roll var i organisationen du jobbar, om du är lärare, kurator, administratör eller rektor, du kan påverka mycket i ditt eget jobb. Att det är bra sammanhållning i personalgrupperna och så man har kul på jobbet. Det är alltså ganska många delar som gör det till en bra arbetsplats. Det hoppas jag också att det är för eleverna och därför väljer man VRG på samma sätt som om man väljer det som sin arbetsplats.
När kom du på att du ville jobba som rektor?
Jag vet inte om jag någonsin kom på det. Detta var verkligen inte självklart, utan jag ramlade in som vikarierande biträdande rektor medan jag jobbade som lärare, det var för ca 16 år sedan, på VRG Odenplan. Någon gick på föräldravik och då hoppade jag in en termin och sedan stannade jag kvar i det. Samtidigt som jag var biträdande höll jag i minst en kurs samtidigt, för att hålla kvar i lärarrollen och undervisningen. Jag sa länge att jag inte skulle bli rektor eftersom jag tyckte att biträdande rektorsjobbet var väldigt kul, jag fick jobba med saker jag tycker är intressanta. Jag har lagt schema och jobbat med elevhälsan, områden jag tycker är spännande och intressanta. När jag jobbade i Täby blev jag tillfrågad om rektorstjänsten på Viktor Rydbergs Samskola och då kände jag att jag iallafall ville prova. Det var aldrig något jag hade tänkt från början, och idag tycker jag att mitt jobb är väldigt roligt. Så det var aldrig riktigt meningen att jag skulle jobba som rektor. Jag hade ingen vidare tanke med att bli lärare heller från början, utan läste enstaka kurser på universitetet i Uppsala. Jag började läsa tyska och så rullade det på. Man behöver inte alltid ha en så klar bild eller bestämd väg för sin framtid. Det blir faktiskt inte så ofta som man tänkt sig.
Vad innebär ditt jobb?
Mitt jobb är att se till att ni elever får en så bra utbildning och skola som möjligt. Det innebär att jag ska jobba för att ni får bra undervisning och en trygg skola, det är mina två huvuduppdrag. Det gör jag genom att ni elever har bra lärare med rätt förutsättningar att ge er en bra utbildning och en trygg skola. Vilket då även blir mitt främsta jobb, att leda alla inom personalgruppen, både pedagogiskt och utifrån andra delar av läroplanen. Att se till att vi har rätt folk på plats. Jag träffar även er elever i många olika samtal. Sedan sköter jag löner, jag är ansvarig för fastigheterna och jag ser till att ni får skolmat med mera. Så högt och lågt verkligen, allt ifrån allvarliga samtal med elever och vårdnadshavare utifrån en elevs mående till att man ska bestämma hur vi drar ner på kopieringskostnaderna.
Vad gör dig till en bra ledare?
Dels att jag själv är lärare. Jag vet hur det är att vara i klassrummet och jag har själv jobbat som lärare inom Viktor Rydberg, vilket gör att jag vet vilka krav eleverna har. Sedan försöker jag vara en väldigt närvarande ledare, jag finns här för att man ska kunna ställa frågor eller bolla grejer, som man ofta behöver som lärare. När jag inte är på plats finns ju även de biträdande rektorerna Anna och Frida, som gör jättemycket av jobbet. De är mina förlängda armar och gör mycket av det dagliga som jag inte hinner med eftersom jag jobbar på två skolor. Jag är tydlig med vad vi vill, vad vårt mål är, vad vi ska fokus på och vad som är det viktigaste. I mitt jobb går allt alltid tillbaka till er elever. Om jag måste välja mellan två val kommer det alltid ner till vad som är viktigast för eleverna och då väljer vi utifrån det. Där är jag också väldigt tydlig med i mitt ledarskap till personalen, att vi alltid behöver titta på vad vårt huvuduppdrag är och utgå från det i allt vi gör.
Hur var din gymnasietid?
Jag är från Norrköping och gick på Hagagymnasiet, ett ganska litet gymnasium, kanske mellan 600-700 elever. Jag gick naturprogrammet, något man kanske inte kan gissa eftersom jag är lärare i svenska och tyska. Det var en bra tid och jag har ett gammalt tjejgäng därifrån som jag fortfarande umgås med. Själva naturämnena var kanske inte min grej fullt ut, men redan då kunde man välja lite individuella val. Jag valde exempelvis att läsa mer historia och tyska och att inte läsa mer matte.
Finns det något som du önskar att dina elever tar med sig inför gymnasietiden?
Jag tänker att man ska ha lite kul också, att man absolut ska tänka på utbildningen men att man samtidigt ska ha en bra tid och må bra. Inkudering är en annan viktig fråga för mig och något vi jobbat mycket med. Att det inte bara är man själv som ska ha roligt, utan att man bidrar till en gemenskap. Vi är en skola för alla, där alla är i en gemenskap. Till exempel att man inte redan måste känna folk när man börjar här, utan att alla som vill ska få vara en del i gemenskapen, alla ska få möjligheten, det är jätteviktigt att skicka med. Det är även därför jag varit lite på alla sällskap, att de ska vara öppna för alla.
Hur ska vi aktivt kunna jobba för att vara mer inkluderande?
Här har kåren ett jättestort inflytande och ett enormt ansvar. De gör ett fint jobb i att skapa aktiviteter och också i att se till att alla som är intresserade får vara med. Att det inte bara finns 20 platser i ett sällskap och när de är fyllda får ingen annan vara med, alla som vill ska kunna vara med och bidra i det. Sällskapen har en stor del i att skapa gemenskap mellan eleverna. Men såklart har även vi som jobbar här en stor del i det. Vi gör aktiviteter i klasserna och mellan de olika programmen, vilket vi kommer fortsätta jobba vidare med för en ökad gemenskap.
Vera Vitek