MEP: Hur går det till? – En förenklad guide

Deltagande och upplägg

En av de centrala grundidéerna för VRG:s grundare, Louise Ankarcrona och Louise Westerberg, var att etablera skolans EU-inriktning (läs hela artikeln: VR-skolor: starten, visionen och framtiden). Model European Parliament (MEP) är ett konkret exempel för denna vision och har vuxit fram till en viktig tradition samt en av de mest framträdande årliga händelserna på VRG. 

Model European Parliament är ett internationellt koncept som är verksamt i många länder och är en simulerad process där elever får inblick och upplevelse i hur Europaparlamentet fungerar. Genom att representera olika EU-länder och diskutera verkliga och aktuella politiska frågor får deltagarna träna på att debattera, förhandla och fatta beslut, precis som riktiga EU-parlamentariker. Syftet med MEP är att öka förståelsen för den europeiska politiken och samtidigt stärka deltagarnas färdigheter i bland annat retorik, diplomati och kritiskt tänkande.

Alla elever som läser Samhällskunskap 2 på VRGD deltar i MEP. Detta inkluderar elever från programmen Samhäll/Sameng, Ekonomi och Natur-Sam. MEP-processen inleds med att deltagarna delas in i kommittéer (två per klass, med undantag för Natur-Sam), och i år omfattar processen totalt 9 kommittéer. Varje kommitté arbetar med att diskutera och formulera resolutioner kring aktuella politiska frågor. Ett exempel på ett tidigare ämne är Abortion bans in Central and Eastern Europe (DROI-kommittén 2023). Resolutionerna presenteras sedan i General Assembly (GA), där de antingen röstas igenom eller avvisas.

Tidslinje: 

Opening Ceremony

Öppningsceremonin markerar starten på årets MEP-session på VRG. Presidiet, som i år består av fyra tredjeårselever, inleder sessionen genom att introducera MEP-programmet och förklara den process som deltagarna kommer att följa och engagera sig i under de kommande sex veckorna. Dessutom informerar presidiet om de internationella MEP-sessionerna, där VRG:s elever har möjlighet att delta det kommande året om de visar framstående prestationer. I år har sju elever från VRG Djursholm representerat skolan vid internationella MEP-sessioner i Aten och Köpenhamn (MEP BSR Köpenhamn).

Position Paper

Ett position paper är ett kortfattat dokument där en delegat presenterar sitt lands ståndpunkt, argument och föreslagna lösningar på ett specifikt politiskt ämne, utifrån landets ideologiska och politiska perspektiv. Strukturen för position papers kan variera något beroende på ledningen för MEP, särskilt vid internationella sessioner. På VRG följer dokumentet vanligtvis denna grundläggande struktur:

1. Beskrivning av det aktuella problemet: Här beskriver delegaten tydligt vad problemet är och varför det är relevant för den aktuella diskussionen.
2. Vad EU gör för att lösa problemet: Delegaten redogör för de åtgärder eller initiativ som EU har vidtagit för att hantera problemet, samt eventuella framsteg som har gjorts.
3. Delegationens ståndpunkt och argument: Denna del är den mest individuella och viktiga, eftersom den presenterar landets egen syn på problemet. Här förklaras varför delegationen har valt sin ståndpunkt och vilka argument som stöder denna.

Den sista delen, där delegationens perspektiv och argument framhävs, är central för att visa landets unika syn på frågan. Det är här delegaten får möjlighet att lyfta fram specifika prioriteringar och lösningar som är relevanta för just deras land.

Kommittémöten

Position Papers är inte bara betygsgrundande utan också en användbar resurs för delegater under kommittémötena. Dessa möten är kärnan av MEP-processen, där delegaterna samarbetar för att skapa en resolution – ett dokument som dels identifierar problem relaterade till ämnet (Introductory Clauses, IC:s) och presenterar lösningar på dessa problem (Operative Clauses, OC:s).

Regler och struktur för produktiva möten

För att skapa en konstruktiv arbetsmiljö följs tydliga regler:

• Flaggor (Placards): Varje delegat använder en flagga för att signalera att de vill ha ordet. Ordet ges endast av kommittépresidenten.
• Att ta ordet: Delegaten som får ordet inleder alltid med: ”Thank you for the floor, Mister/Madame President.”
• Omröstningar: Efter att ha diskuterat ett ämne håller kommittépresidenten en omröstning, där delegaterna röstar för eller emot att en IC/OC ska med i resolutionen.

Mötesupplägg

1. Första mötet: Diskussion och omröstning om IC:s. Delegaterna bör komma väl förberedda med förslag för att aktivt bidra till debatten.
2. Andra mötet: Diskussion och omröstning om OC:s. Förslag bör vara konkreta och genomtänkta för att kunna accepteras av kommittén.
3. Tredje mötet: Slutförande av resolutionen. Om nödvändigt kan OC:s revideras för att skapa ett välbalanserat och sammanhängande dokument.

General Assembly

Den stora dagen har äntligen anlänt och det är dags att stiga in i aulan på Djursholms Samskola. Den viktigaste uppgiften kommittéerna har är att få sin resolution genomröstad. Samtidigt har däremot delegaterna även en viktig roll att granska och ifrågasätta andra resolutioner som presenteras. De kan både ställa frågor och framföra kritiska argument för att utmana andra kommittéers förslag. Efter att sessionen har öppnats av presidiet är det dags för första kommittéen att ställas inför svars på scenen i aulan. 

Förlopp under GA:

1. Reading of OCs: En vald medlem från kommittén läser upp OC:s från resolutionen (IC:s inkluderas inte).
2. Opening Speech: Ett inledande tal där kommittén presenterar sin resolution och förklarar varför den bör röstas igenom.
3. Answering Factual Questions: En kort session för att besvara objektiva frågor om resolutionen. Frågorna får inte vara argumenterande, utan ska endast handla om tydliggöranden gällande begrepp, termer eller hur saker i resolutionen fungerar.
4. Open Debate: Här får delegaterna möjlighet att ställa riktade, debatterande frågor till kommittén, exempelvis: ”Why does your resolution fail to address xx?”
5. Attacking Speech: Ett tal som attackerar resolutionen som helhet, där talaren kan kritisera flera OC:s och ifrågasätta om resolutionen effektivt löser de problem som den adresserar. 
6. Closing Speech: Det avslutande talet är kommitténs sista chans att bemöta kritik och övertyga delegaterna att rösta igenom resolutionen. Talaren brukar fokusera på att minimera upplevda svagheter (från till exempel open debate eller attacking speech) och framföra resolutionens styrkor och helhet.
7. Röstning: Efter alla tal och debatter genomförs en slutlig omröstning. Delegaterna kan välja att rösta for, against eller abstain. Rösterna räknas och presenteras av de utsedda Head of Delegations. När Head of Delegation är på scen (för att försvara sin resolution) behövs en temporär väljas i kommittéen. 

Tips från tidigare delegater: 

Kommittéemöten:

När det gäller kommittémötena så är dem intensiva, och det finns sällan tid att komma på nya IC:s eller OC:s under själva mötena. Det är därför avgörande att vara väl förberedd med ett antal genomtänkta förslag redan innan diskussionerna börjar. Mötestiden bör användas för att lägga fram och argumentera för sina förslag, inte för att brainstorma nya idéer. 

Som delegat behöver du inte debattera utifrån ditt lands åsikt under kommittémötena, men många på VRG delar ofta liknande perspektiv i flera frågor. Även om det inte är din personliga åsikt kan det vara roligt och lärorikt att anta ditt lands syn och spela “the devil’s advocate”. Det bidrar till mer spännande diskussioner och ger dig dessutom värdefull träning i både diplomati och debatt.

Ytterligare en viktig del av att vara delegat är att svara på varandras argument och inte bara använda förberedda svar. Det gör diskussionen mer intressant och visar lärarna att du har en djupare förståelse för ämnet, något som inte går att förbereda helt hemma.

GA: 

Om du vill ha möjlighet att vara med och arrangera MEP i årskurs tre eller delta i internationella MEP-sessioner, är det viktigt att vara engagerad och visa vad du går för. Det här börjar redan under kommittémötena, men det är under General Assembly du verkligen kan ta tillfället i akt att prestera. Ett bra sätt att göra detta är att hålla tal, ställa frågor till andra kommittéer och försvara din egen resolution när den ifrågasätts. Att våga kliva fram och delta aktivt på scen är en fantastisk chans att visa ditt engagemang och utvecklas som talare och debattör.

Internationella sessioner: 

De internationella sessionerna är en fantastisk chans att utveckla både sina kunskaper och de färdigheter man får genom MEP. Men internationella MEP handlar inte bara om arbete – som delegat får du också möjligheten att träffa människor från hela Europa och skapa kontakter som kan vara värdefulla i många år framöver. De internationella MEP-sessionerna är alltid uppskattade av de elever som får chansen att delta, och det är definitivt något att överväga och sikta på att vara med i. Från tidigare deltagare i internationella MEP-sessioner rekommenderas detta starkt. 

Efter MEP på VRG: Internationella möjligheter och ledarskap

Internationella sessioner:

Som tidigare nämnt är MEP ett internationellt koncept och utörs på flera platser runtom Europa. Detta innebär alltså att det varje läsår finns möjlighet för elever att åka på internationella sessioner. MEP Baltic Sea Region (BSR) hölls i år i Köpenhamn och ämnen brukar ofta vara mer specialiserade på området runt Östersjön. Detta år deltog fyra elever från VRG och dess MEP-organisation: Axel Brunzell, Björn Schullström, Nicholas Ramsay och Panagiotis Komineas. Sedan är det även två iMEP-sessioner, en i Aten där 3 av presidiets fyra elever deltog: Sigrid Eklund, Gustaf Ahlqvist och Agnes Ahlqvist; samt en session i Strasbourg/Kehl i februari, som vid skrivande tid ännu inte utförts. 

OBS: För att få möjligheten att åka på dessa internationella sessioner krävs det att eleven är en del av MEP-organisationen som anordnar MEP för det kommande läsårets elever. 

Roll och ansvar som kommittépresident i MEP

De som presterar framstående i MEP har möjlighet att vara med i presidentskapet som arrangerar MEP för kommande läsår, antingen som en del av presidiet eller som kommittépresident. Att vara kommittépresident innebär ett stort ansvar både under och utanför kommittémötena. Utanför mötena handlar det om att vara en kontaktpunkt för delegaterna, ge dem nödvändig information och säkerställa att de har rätt stöd. Under själva mötena är det presidentens uppgift att leda diskussionerna, ge ordet till de som vill tala, säkerställa att omröstningarna genomförs korrekt och, framförallt, se till att resolutionen hålls på rätt spår och utvecklas på ett konstruktivt sätt.

Reflektioner från årets President över MEP-organisationen, Sigrid Eklund:

Vad har varit största utmaningen med att organisera MEP på VRG?

Den största utmaningen generellt sett är nog logistiken. Eftersom MEP är en helt elevledd organisation så ligger det yttersta ansvaret för att allting går rätt till hos oss i presidiet. Självklart är detta jättekul då vi får mycket friheter kring hur vi vill forma och lägga upp olika saker, till exempel som öppningsceremonin och General Assembly, men samtidigt kräver det ett stort engagemang och tydligt ledarskap från oss. Här är ju kommunikationen superviktig, både mellan oss i presidiet, mellan presidiet och direktionen, presidiet och kommittépresidenterna, presidiet och delegaterna osv. Med andra ord kan det vara en utmaning att få fram rätt information tydligt och snabbt till organisationens olika delar, men hittills tycker jag vi har lyckats jättebra med det. 

Vilka lärdomar från internationella MEP-sessionerna, i Köpenhamn och Aten, har haft störst påverkan på hur ni organiserat årets MEP?

Jag pratar nog för alla i presidiet när jag säger att alla tyckte att de internationella sessionerna vi var på var mycket givande och inspirerande för våra roller här på skolan. Dels var det en bra lärdom på så sätt att vi fick uppleva MEP som delegater en gång till, vilket gjorde att man blev påmind om hur det går till, vilka arbetsuppgifter alla roller har samt viktiga formaliteter som gäller. Det är nog också det sistnämnda som har haft störst inflytande på vårt sätt att organisera, alltså formaliteterna. Det handlar om hur alla i organisationen ska bemöta varandra med respekt genom exempelvis tilltal (att man säger Thank you for the floor Madame president är ett exempel). Dessa formaliteter har alltid funnits i VRGs MEP, men vi i presidiet vill verkligen hålla lite extra hårt om dem i år, inte för att vara jobbiga, utan tvärtom, vi upplevde att det är mycket roligare att göra MEP när dessa formaliteter följs. Det bidrar dels till seriositeten, men jag förstod verkligen i Aten att de också är en del av ”MEP-identiteten”. Dessutom är det ett väldigt plus för de nästa elever som får äran att åka iväg på en internationell session; att de har koll på hur de förväntas bete sig. Det är nog en av de främsta sakerna vi tog med oss från Aten respektive Köpenhamn. 

.

Skriven av Axel Brunzell, Björn Schullström och Agnes Ahlqvist