Tenniskommittén, hejarklack på fotbollsmatcher och utbyten i rodd och friidrott. På förra veckans aulasamling tilldelades hon pris för att vara “Årets eldsjäl”. Dessutom vann hon årets Killergame. Engagemang för skolan har sedan höstterminens början varit synonymt med denna tjej. VRGDT träffade Rebecka Mannerford och diskuterade snabba kattdjur och att känna sig som en stalker.
Rebecka började på VRGD i höstas mycket eftersom att hon hört att det var en bra skola från storasyster Sara. En relativt kort tid efter att rektor Kristy hållit sitt välkomsttal och busslasterna med ettor och guider återvänt från Fiskeboda åkte Rebecka iväg till Sigtuna och tävlade i friidrott. Därefter flöt det på med alltifrån körlektioner med Sue till roddutbytet på Lundsberg. Rebecka säger att hon uppskattar hur mycket aktiviteter som anordnas i samband med skolan. “Det är massa andra skolor som inte har någonting. Det är kul att det händer saker på VRG.”
När korridorerna i flyglarna och HB under veckor varit fulla av spring och röster skrikande “BOOM” stod Rebecka Mannerford slutligen som segrare av läsårets Killergame. Rebecka menar att hon egentligen bara anmälde sig för att det lät kul, men att hon allt eftersom dagarna förflöt och hon lyckades skörda det ena offret efter det andra blev mer taggad. “Man får en adrenalinkick varje gång man har “dödat” någon”. Sammanlagt lyckades Rebecka eliminera 19 personer ur leken. Bakomliggande orsaker till framgången tror Rebecka är att hon kollade upp sina offers scheman och stod och lurade när de skulle på rast. “Jag kände mig som en stalker” skrattar Rebecka. Hon tror också att det är viktigt att inte tycka att det är pinsamt att “döda” någon (eliminering sker genom en kram) utan att tänka att det är del av spelet. VRGDT frågar Rebecka om vilket djur hon skulle vara om hon fick välja helt fritt. “En gepard, tiger eller leopard. /../ Jag har alltid tyckt att de är coola, och snabba.” VRGDT spekulerar i att Rebecka troligen skulle vara ännu mer svårslagen i framtida Killergames om önskan var verklighet.
Avslutningsvis vill VRGDT veta om Rebecka Mannerford har några oanade talanger som ännu inte synts i skolan. “Jag kan spela piano, men jag har inga spännande talanger.” Efter att ha nickat och instämt under intervjuns gång kan VRGDT plötsligt inte hålla med. Med sitt uppenbart visade engagemang för skolan och sitt trofasta deltagande i allt vad VRGD heter besitter Rebecka uppenbarligen en talang. Under endast en termin på skolan har hon med glädje varit delaktig i skolans olika elevkonstellationer genom sitt deltagande i utbyten, hejarklackar, kommittéer och mördarlekar. Den lätthet med vilken Rebecka Mannerford svarar på VRGDT:s frågor blir det slutliga beviset på att hon äger en stor social kompetens, en talang som är så mycket mer än “spännande”.
Skribent: Johanna Lindström
Bilder: Isabella Lagerborg