Under våren 2014 tillträdde Christopher Andersson den eftertraktade positionen som elevkårsordförande. Snart tre månader in i mandatperioden diskuterar förtroendevalde ordförande hajar, hinder samt isiga kontinenter i en intervju med VRGDT.
VRGDT: Hej! Det har gått drygt tre månader sedan terminen och din mandatperiod som ordförande inleddes. Har du och övriga kårstyrelsen mött svårigheter på vägen?
Christopher Andersson (CA): Självklart har alla organisationer sina motgångar och hinder. När mandatperioden inleddes så var vårt största orosmoment att vi inte skulle ha tillräckligt med evenemang och aktiviteter för eleverna. Efter ett tag så insåg vi i elevkåren att det inte är ett större hinder. Svårigheterna ligger i att få så många människor som faktiskt deltar på evenemangen, och det skulle jag påstå ha varit vår största motgång hittills.
VRGDT: Vad planerar du att göra under ditt år som elevkårsordförande?
CA: Bygga upp Campusandan.
VRGDT: Vad skulle det innebära, konkret talat?
CA: Att elever inser att skolan inte endast är en plats dit man går på morgnarna, lyssnar på läraren och sen går hem igen. Det är så mycket mer. Det är en plats där en gemenskap knyts och som sitter kvar hela livet. Det är en plats där man lär känna och umgås med såväl nya som gamla vänner. Det är en plats där man hejar på sina skolkamrater i SIPSI-utbytet eller fotbollsmatchen mot Östra. Det är en plats där man kan stanna kvar – trots att man har slutat, för att diskutera det senaste ph-avsnittet med “den där killen som går på min franska”. Jag vill helt enkelt att alla elever inser vilken fantastisk plats de vistas på.
VRGDT: Har du lärt dig något om rollen som elevkårsordförande som förvånat dig?
CA: Att till och med småtimmarna är extremt värdefulla.
VRGDT: Du verkar ha bra koll på rollen som ordförande. För alla som inte riktigt känner dig, hur är Christopher Andersson som person?
CA: Han försöker nog vara snäll och trevlig mot alla han träffar, samt ha integritet.
VRGDT: Vilka är dina eftergymnasiala planer?
CA: Förmodligen plugga, antingen på hemmaplan eller utomlands – vi får se vart vinden tar mig! Eller var jag kommer in.
VRGDT: Vilket djur identifierar du dig med och varför?
CA: Jag skulle nog identifiera mig, tillsammans med alla elever på skolan, med något djur som tar sig framåt – oavsett hinder. Många djur är beroende av andra för att komma framåt – för att leva tillsammans med varandra resten av livet; två kärleksfulla fåglar, monogamiska svanar… Vi är inte svanar. Vi är hajar.
VRGDT: VRGDT hajar (och alla skrattar åt ordvitsen)! Har du några oanade talanger?
CA: Jag är ganska bra på att fäktas.
VRGDT: Om du hade möjligheten att besöka vilken plats på jorden som helst under 24 timmar, var skulle du åka och med vem?
CA: Platsen hade helt klart varit Antarktis, då det stället verkar riktigt häftigt. Personen att ta med hade utan tvekan varit Julia Sommarlund.
VRGDT: Här kommer fem snabba frågor! Tåget från Östberga eller bussen från Vasaskolan?
CA: Tåget
VRGDT:Utekväll eller hemmakväll?
CA: Utekväll
VRGDT: Östberga pizzeria eller Grillen?
CA: Grillen
VRGDT: Basebollkeps och jeans eller skjorta, kavaj och röda byxor?
CA: Basebollkeps och jeans
VRGDT: Aulasamling eller HB-häng?
CA: Aulasamling!!!
VRGDT: Så, du ska få en sista fråga! Om du fick beskriva VRG Djurs med ett ord, vilket skulle det vara, och varför?
CA:Framtid. Om inte vi är framtiden, vilka annars?
Skribent: Johanna Lindström
Fotograf: Isabella Lagerborg Newberry