Vad är de globala målen?
De globala målen för hållbar utveckling, även kallade Agenda 2030, är en ambitiös handlingsplan antagen av världens ledare i FNs generalförsamling 2015. Målen är indelade i 17 specifika delmål med sammanlagt 169 delmål som täcker allt från att utrota fattigdom och hunger till att främja jämställdhet, hållbar konsumtion och bekämpa klimatförändringar. Det övergripande syftet är att skapa en värld där alla människor kan leva i fred och välstånd, utan att äventyra framtida generationers möjligheter att uppnå detsamma. Målen är integrerade och balanserar de tre dimensionerna av hållbar utveckling: den ekonomiska, sociala och miljömässiga.
Hur kom de globala målen till?
Bakgrunden till de globala målen går tillbaka till tidigare internationella insatser för att främja global utveckling. En viktig milstolpe på vägen mot Agenda 2030 var de så kallade millenniemålen, som antogs år 2000 och skulle uppnås fram till 2015. Dessa åtta mål fokuserade på att bekämpa extrem fattigdom, förbättra tillgången till utbildning och hälso- och sjukvård, samt främja jämställdhet. Under dessa 15 år nåddes flera framgångar, bland annat minskade andelen människor som lever i extrem fattigdom och fler barn fick tillgång till utbildning.
När det började närma sig 2015 stod det dock klart att världen behövde en mer omfattande och långsiktig plan för hållbar utveckling. Klimatförändringar, växande ojämlikhet och förstörelsen av naturresurser visade att utveckling inte bara handlar om ekonomisk tillväxt, utan också om att skydda vår planet och säkerställa rättvisa för alla människor. I ljuset av detta startade FN en bred global dialog som involverade regeringar, civilsamhällesorganisationer, forskare och näringsliv från hela världen. Resultatet blev Agenda 2030, en visionär plan som bygger på insikten att social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet är sammanlänkade och måste hanteras gemensamt.
Målen är universella och gäller alla länder – både utvecklade och utvecklingsländer – och de erkänner att fattigdom och ojämlikhet finns i olika former över hela världen. Varje land förväntas anpassa de globala målen till sina egna nationella förhållanden och utvecklingsnivå, och målen ska uppnås genom samarbete mellan länder och olika samhällssektorer. Sverige har varit en av de ledande nationerna i arbetet med att implementera Agenda 2030, och landet har integrerat målen i sin nationella politik för att främja hållbar utveckling både nationellt och internationellt.
Varför har vi en global vecka i skolan i Sverige?
I Sverige har utbildning för hållbar utveckling länge varit en viktig del av läroplanen, och en årlig global vecka i skolorna har blivit ett centralt verktyg för att engagera elever i de globala målen. Denna vecka är en möjlighet för skolor att lyfta fram globala frågor och diskutera hur lokala handlingar kan bidra till en hållbar värld. Elever får lära sig om hur deras livsstil och val påverkar världen runt dem, från hur vi använder energi till hur vi konsumerar mat och kläder.
Den globala veckan har flera syften:
- Öka medvetenheten om globala utmaningar – Eleverna får kunskap om aktuella globala problem som fattigdom, klimatförändringar, och ojämlikhet, samt vikten av att jobba tillsammans för att lösa dem.
- Främja kritiskt tänkande och handlingskraft – Genom att diskutera lösningar och lära sig om hur individer och samhällen kan göra skillnad, uppmuntras eleverna att tänka kritiskt och agera för en hållbar framtid.
- Engagemang för en bättre värld – Veckan syftar till att skapa ett engagemang hos unga människor för att bidra till en rättvis och hållbar värld. Genom praktiska aktiviteter, projekt och workshops får eleverna insikter i vad de själva kan göra.
Hur den globala veckan genomförs
Under den globala veckan arrangeras olika aktiviteter som kan inkludera allt från föreläsningar och debatter till konstprojekt, rollspel och praktiska uppgifter där elever får utforska ämnen som klimatförändringar, miljövänligt beteende och social rättvisa. Genom samarbeten med olika organisationer och experter får eleverna också tillgång till aktuell forskning och möjligheter att diskutera med personer som jobbar direkt med hållbarhetsfrågor.
Lärarna spelar en central roll under denna vecka genom att integrera de globala målen i undervisningen, oavsett ämne. Exempelvis kan man inom ämnet matematik diskutera hållbar konsumtion och statistik över fattigdom, medan geografilektioner kan handla om hur klimatförändringarna påverkar olika delar av världen.
Genom den globala veckan blir skolorna en plats där framtida generationer får möjlighet att reflektera över sina egna roller i den globala gemenskapen och växa upp med en förståelse för vikten av hållbarhet. Målet är att de unga ska känna sig inspirerade och utrustade för att ta ansvar för sin egen och planetens framtid, vilket i sin tur stärker Sveriges bidrag till att uppnå de globala målen för hållbar utveckling.
Den stora frågan är: Är det värt med en global vecka?
Sammanfattningsvis uppstår frågan: Är den globala veckan ett effektivt verktyg eller ett slöseri med tid? Under tidigare elevrådsmöten har det påpekats att vi elever inte önskar för mycket mentorstid, då de många enkäterna och övriga administrativa uppgifter har gjort att dessa moment tas mindre seriöst. En liknande inställning kan även märkas gentemot den globala veckan. Många av oss elever på VRG Djursholm har deltagit i den sedan årskurs 7 i olika former, och det har lett till en ökande likgiltighet inför vad som diskuteras eller genomförs under veckan.
.
Skriven av Guillaume Staël von Holstein