Mentorstid
Under ett skolråd 2024 delades klassrepresentanter in i 11 grupper för att diskutera förbättringsområden i skolan. Flera viktiga åsikter lyftes, men ett ämne stack ut och återkom i samtliga gruppers diskussioner. Vilket? Mentorstiden… såklart.
Mentorstid är tänkt att fungera som ett stöd – en tid för elever att till exempel få vägledning gällande studiesituationen och utvecklas som klass. Men 11 av 11 möjliga grupper i skolrådet kritiserade mentorstiden då eleverna känner att det ofta saknar syfte, känns alltför generell och irrelevant. Kritiken är tydlig: mentorstiden borde ske mer sällan, eller i varje fall användas bättre.
Alltså är det något utmärkt för de elever som känner att de behöver extra stöd, men för övriga elever känns mentorstiden som en bortkastad tid som kan spenderas på vettigare sätt. Det här är inte bara ett elevproblem. Lärare uttrycker också att tiden kunde användas bättre – till exempel för planering och lektionsförberedelser.
Pinan av mentorstid straffar mest elever i ettan och tvåan, då nyblivna 18-åringar har hittat möjligheten att med några enkla knapptryck trolla bort 40 minuter av deras schemaläggning (så länge inte en CSN-varning kallar dem tillbaka).
Minskad mentorstid på schemaläggningen är något som VRGs elever länge skrikit efter, men trots att önskemål om en minskning har återkommit i flera skolråd, har ingen märkbar förändring skett. Det väcker frågan: tas elevernas röster verkligen på allvar?
Sofforna – en annan symbol för brist på förändring
En annan fråga som upprepats, under ett skolråd tidigare under samma läsår, är önskemålet att få tillbaka fler soffor i Samskolans lokaler. När arbetsytorna utökades försvann många soffor – bland annat flera i biblioteket. Efter förändringen upplevde många att skolmiljön blivit kallare och mindre trivsam, och att de nya arbetsytorna inte utnyttjades som tänkt.
Förslaget om att återinföra åtminstone vissa soffor fick brett stöd i skolrådet – från både elever och personal. Ändå har det inte hänt något.
Skolrådets roll – inflytande eller illusion?
Mentorstiden. Sofforna. Två olika frågor, men samma mönster: elever engagerar sig, kommer med genomtänkta förslag, och skolrådet lyssnar – men det slutar där. Förändringen uteblir.
Så hur mycket inflytande har eleverna egentligen?
För att skapa mer insyn och engagemang föreslog Rydbergaren att skolrådsprotokollen skulle offentliggöras på dess hemsida. På så sätt skulle elever kunna följa upp beslut, förstå processer och känna sig mer delaktiga i skolans utveckling. Men även detta avslogs.
Om skolrådet ska vara något mer än ett möte för syns skull, måste det bygga på öppenhet och leda till verkliga resultat. Det krävs en tydlig väg från samtal till handling – annars riskerar skolrådet att bli just det: en diskussion utan resultat. Då är risken stor att eleverna slutar tro på dess funktion – och ännu värre, slutar göra sina röster hörda.
Bra artikel🔥🔥Och varför har vi 50 nya bänkar utanför skolan där man kan sitta typ max 3 skolveckor totalt i och med Sveriges klimat istället för lite bra möbler inomhus?? Typ soffor eller andra studieplatser!!