Snö, julklappar och Kalle Anka. Det är vad alla vill ha till jul. Men vad händer efter jul för alla treor? Jo, projektveckor med fokus på gymnasiearbete. Alla vill såklart lyckas med det, men vad är gymnasiearbete för någonting och vad är det VRG:are gör för olika arbeten?
I ekonomiprogrammet har Louise Sävendahl, Estelle Wigartz, Lucinda Ernst Barnard, Linda Ye och Emilia Bentayeb följt ett företag och dess utveckling. Deras gymnasiearbete är att genom deras frågeställning och efterforskning hjälpa företaget att utvecklas.
- Utmaningen är att det blir väldigt stort att försöka hjälpa ett företag och att vi inte har resurserna vi behöver för att göra det, säger Louise.
Känner de sig utnyttjade av företaget för att göra “deras jobb”?
- Nä, skulle nog mer säga att är kul att ha ett riktigt syfte med gymnasiearbetet än att bara göra det just för att det behöver göras för betyg, sen har ju de hjälpt oss så är mer “give and take”.
Skönt att höra! Vi går vidare till Emelie Skoghag som går SamEng. Det unika med detta program är att valet står mellan att göra studier inom engelska, samhällsvetenskap och beteendevetenskap. Emelie har valt språklära då hon alltid har varit intresserad av lingvistik.
- Det tycker jag är något coolt och har alltid velat veta hur det fungerar, säger hon.
I deras universitetsstudier har de fått lära sig om verslära och vad som ger en text rytm. Två sådana system är mora och metrik. Meter finns i engelskan.
- Jag har ett stort filmintresse av internationella filmer, och av en slump kollade jag på någon sorts anime. Jag fick höra att japanska låter som ett annat språk, men vilket då? Jo, finska! Japanska och finska låter väldigt lika!
Emelie googlade upp det och hittade att båda språken baserades på mora som finns i japanska, finska och i gammelengelska. Men inte dagens engelska!
- Mitt arbete blir då varför språket har utvecklats till att inte ha ett morabaserat system.
En annan tanke Emelie har om sitt gymnasiearbete är att istället undersöka AAVE “African American Vernacular English” som är en sociolekt av den amerikanska engelskan och pratas främst av afroamerikaner. Undersökningen är hur man kan länka dess utveckling till slaveri och förtryck. Det unika med AAVE är att den har en annan uppbyggnad än den “vanliga” engelskan. Det har mycket att göra med hur man bygger meningar och att det kan påverka budskapet.
- Undersökningen handlar alltså om att AAVE handlar om socioekonomisk bakgrund och fördomar, att AAVE är underordnad på grund av historiska skäl.
Emelie säger att det bästa med gymnasiearbetet är att jobba med något hon själv tycker om. Dessutom är det “plus i kanten” om man vill fortsätta forska inom gymnasiearbetets ämne.
- Jag kan tänka mig att ha gjort ett forskningsarbete inom lingvistik skulle vara en otrolig fördel ifall man skulle vilja bli lingvist.
Och vad är det alla älskar oavsett vad de kan om lingvistik? Jo, socker! Naturaren Amanda Hillström gör ett spännande gymnasiearbete där hon undersöker hur socker i mat påverkar kroppen på olika sätt. Ett ännu mer spännande faktum är att Amanda har gjort ett experiment där hon själv är försöksperson.
- Under några veckor har jag varierat hur mycket tillsatt socker jag ätit och samtidigt mätt mitt blodsocker för att se hur det påverkas av kosten.
Amanda tycker att det roligaste är att få insikt i vad vi äter faktiskt innehåller, och hur det påverkar ens egna kropp. Som alla andra, har även Amanda stött på utmaningar.
- Det är lite svårt att vara sin egen försöksperson och jag har inte haft självdisciplin att hålla mig till det som bestämts alla gånger…Då har jag behövt göra om experimentet vilket gör att det har tagit längre tid.
När Amanda tänker tillbaka på hur hon skulle omformulera sitt arbete, så upplever hon att hennes metod kanske inte är helt vetenskapligt.
- För att kompensera för det behöver jag ha ännu mer fakta och läsa på ännu mer om liknande undersökningar.
För Amanda känns det dock inte ovärt att det tar lite mer tid.
- Jag tycker att mitt experiment är intressant, men jag tror att jag skulle kunna ha gjort det enklare för mig genom att välja ett mer ”klassiskt” gymnasierbete, ett exempel på ett sånt är en textstudie där man skriver ihop olika källor om ett speciellt område.
I motsats till oss som är rädda för röd färg för att “det kan vara blod”, har Amanda tagit massor av blodprover på sig själv. Är inte det läskigt? Till hemofobernas hopp svarar Amanda:
- Nej inte så värst! Man vänjer sig.
För er i tvåan är alltså en bra start att inte vara rädd för det man ska forska på. För ettor, nu vet ni vad ni har att se fram emot. Och för treor som inte börjat… lycka till med deadlines!