En tradition, ett onödigt ont eller en möjlighet till förändring? Oavsett varför vi avlägger dem är nyårslöften för många en lika självklar del av nyårsfirandet som de gnistrande fyrverkerierna och den obligatoriska champagneskålen. Trots det är det inte lika självklart att dessa löften uppfylls. Undersökningar visar att 78 % av de som avlägger nyårslöften bryter dem inom mindre än en månad. Majoriteten av er som avlägger nyårslöften i år kommer alltså att bryta dem innan första månaden av 2014 passerat. Hur kommer detta sig?
Det är något speciellt med att sätta upp nya mål första dagen på året. Vetskapen om att ett nytt år med nya möjligheter väntar inger en känsla av hopp. När tolvslaget sakta närmar sig avläggs löften som ska göra det nästkommande året bättre än det förra. En känsla av förväntan fyller oss och för stunden är vi oövervinnerlig. Men det är just för stunden denna känsla varar. En månad, en vecka eller kanske bara en dag senare känns det där målet inte lika lockande längre och snart har löftet brutits. De nyårslöften som avges reflekterar ofta ouppfyllda mål vi för länge sedan satt upp, men saknat motivationen för att uppfylla. Det kan vara saker vi vill åstadkomma eller förändra hos oss själva men hittills misslyckats med. På nyårsafton ges dessa mål dock en ny chans. Den hoppfulla stämningen inger hopp om en nystart. Man förväntar sig att den första januari helt magiskt ska förändra gamla tankesätt och göra det möjligt att skapa nya vanor. Tyvärr tar det längre tid än så. En studie genomförd av psykologen Phillippa Lally visar att det tar allt mellan 18 och 245 dagar för en ny vana att bli just en vana. Det tar till exempel generellt omkring 70 dagar att etablera en träningsvana. Den viljestyrka och motivation som krävs för att fortsätta kämpa under denna tid saknas hos många. Målet blir då snabbt överväldigande och nyårslöftet bryts.
Vad som gör det så svårt att vara motiverad under en längre tid har dock undersöks i ett experiment, lett av Baba Shiv, på Stanford University. De som deltog i studien delades in i två grupper där den ena gruppen skulle komma ihåg en sifferkombination bestående av 2 siffror och den andra skulle komma ihåg en sifferkombination med 7 siffror. Sedan fick de gå längs en korridor fram till ett bord med tårtor och frukt. Där fick de välja mellan att äta en bit tårta eller en frukt. De som skulle komma ihåg den längre sifferkombinationen var nästan dubbelt så troliga att välja en tårtbit än den andra gruppen. Shiv förklarade detta med att en hjärna upptagen med andra problem kommer att ha svårare att avstå från vad den vill ha. Viljestyrka och självkontroll är på så vis något mycket skört som lätt påverkas av andra faktorer. Det är med andra ord inte så konstigt att majoriteten av er som avlägger nyårslöften kommer att bryta dem. Skolarbetet, vännerna, andra aktiviteter och kanske även jobb tar helt enkelt upp för mycket plats för att tillräckligt med viljestyrka ska kunna läggas på vanebrytande mål. Dock fungerar viljestyrkan likt en muskel, vilket innebär att den kan tränas. Genom att uppfylla mindre mål ofta tränas motivationen och viljestyrkan. Vi kan på så vis öka vår viljestyrka för att senare kunna avlägga och uppfylla de större ouppfyllda målen vi hoppas kunna nå.
Även om det ter sig närmast hopplöst att uppnå sina nyårslöften för 2014 behöver det inte betyda att vi ska avstå från att avlägga dem. Nyårslöften behöver inte bara handla om att bryta gamla vanor de är också ett uttryck för hopp. Precis som champagneskålen och fyrverkerierna kan nyårslöften också inge ögonblicklig glädje, hopp och tillfredställelse. Ett löfte om förändring visar ju att det finns en bättre version av dig själv som du kan välja att bli – om du verkligen vill. Så även om du kanske saknar viljestyrkan för att nästa år kunna uppfylla det där stora ouppfyllda målet, så behöver inte det hindra dig från att avlägga det.
