Häromveckan blossade #metoo kampanjen upp i Sverige- som en följd av både svenska men också utländska mäns trakasserier mot kvinnor. Kampanjen har varit en chans för kvinnor, men också för män, att träda fram och dela med sig av olika sexuella trakasserier de blivit utsatta för. Hashtaggen skapades för 10 år sedan av Tarana Burke som själv blivit sexuellt antastad och startade kampanjen som en gräsrotsrörelse för att få underpriviligerade kvinnor att uppmärksammas. Hur kommer det sig då att den nu, tio år senare, sprider sig som en löpeld? Skådespelaren Alyssa Milano bad sina twitterföljare att dela #metoo och sina upplevelser av sexuella övergrepp, vilket var början. Alyssa Milano påstår sig ha blivit sexuellt trakasserad av den kände Hollywoodproducenten Harvey Weinstein, vilket var startskottet för andra kvinnor att höja sina röster mot män.
Drygt ett dygn senare hade tweeten nått närmare 4,7 miljoner delningar av både kända och okända kvinnor som vittnat om sexuella trakasserier och övergrepp. Denna spridning sträckte sig snabbt till Sverige och kvinnliga profiler såsom Stina Wollter, komikern Karin Adelsköld, programledaren Jessica Almenäs och artisten Sarah Dawn Finer trädde fram genom hashtaggen. Även utrikesminister Margot Wallström yttrar sig om att ha blivit antastad och ställer sig positiv till frågan om att ändra vår lagstiftning och uppmärksamma kvinnor.
Det har inte undgått män i Sverige att bli utpekade av kvinnor för sexuella trakasserier. En av de utpekade är TV4-programledaren Martin Timell och kanalen har valt att plocka bort hans program och medverkan från tablån. Medier har tagit ställning till detta och avskedat flera män som blivit anmälda för sexuella trakasserier.
Under kampanjens gång har många ställt sig frågan om vart gränsen för sexuella trakasserier egentligen går. I diskrimineringslagen definieras sexuella trakasserier som ”ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet”. Förtydligat ska en handling antingen vara oönskad, kränkande eller av sexuell natur för att klassas som som sexuell trakasseri. Däremot är det inte endast fysiska trakasserier som räknas in bland detta, utan även anstötliga verbala handlingar. Den som avgör om en handling är påfrestande eller kränkande är den utsatta, och det måste därför göras klart för den som trakasserar att beteendet är oönskat.
Enligt mig är det osmakligt att anta att tafsningar, ”roliga” kommentarer och uppenbart oönskat beteende ens ska förekomma. Det handlar om sunt förnuft, vilket inte verkar falla in så naturligt hos vissa. Jag är chockad över hur främst män kan lunka vidare i sina vardagsliv medvetna om att de förstört en kvinnas liv. Jag är chockad över vilka som blivit anmälda, då det var män som ansågs som helyllekillar och ofta var politiskt korrekta. Jag är chockad över antalet människor som retweetade Alyssa Milanos inlägg. Förvirringen hos mig och människor i min närhet växer för varje dag. Kevin Spacey som medverkat i min favorit-TV-serie kommer jag aldrig kunna titta på igen. Martin Timell och Lasse Kronér som jag tillsammans med familjen ägnat många fredagskvällar åt har båda varit två enorma lögner. Hur många fler av mina manliga förebilder ska behöva krossa min bild av samhället innan detta får ett slut?
