Efter att jag hade tagit på mig uppgiften att skriva en artikel om den religiösa delen av julen till skoltidningen hade jag lite problem med att angripa ämnet. För hur ska jag, även om jag är troende, kunna hitta en ny och intresseväckande vinkel på en högtid som firats i två tusen år? Efter att länge ha försökt komma på någonting som skiljer mitt sätt att se på julen från de lite normalkristnas synsätt har jag ändå kommit fram till att jag nog kommer tänka på en sak lite mer. Det är en mening i Johannesevangeliet (3:16) som kallas lilla bibeln och går såhär:
Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son, för att de som tror på honom inte ska gå under utan ha evigt liv.
Den ger mig lite rysningar (döm mig inte). Orsaken är tanken att något för så lång tid sedan offrades för min skull. För det är det den här meningen innebär. Gud gav människan sitt mest älskade för att alla människor i all framtid skulle få en chans till ett liv efter döden, så länge de tror. Du, jag, de som levt innan oss och de som kommer leva efter. Oavsett om man tror på Gud eller inte så tänker jag att det är en häftig tanke. Sedan behöver den här meningen kanske göras om lite för att passa vår tid. Tänk att Gud är någonting annat- ödet, slumpen, din själ-vad du än tror på eller tycker är viktigt. ”Son” kan bytas ut till iden om någonting så värdefullt att du knappt kan föresälla dig det, något unikt. Och ”evigt liv” kan vara något som du behöver eller vill ha och som du vill ska vara för evigt; hopp, kärlek, bra betyg. Budskapet från den här texten, som jag alltid bär med mig och tror på är att jag är så älskad och värdefull att någon har offrat sitt allra värdefullaste för att jag ska må bra så länge jag tror på någonting. Och julen för mig är den högtid då det här värdefulla, Jesus, kommer till jorden, redo för att offras. Jag blir tacksam och ödmjuk inför uppoffringen och jag tänker lite extra på att se till att det inte var förgäves.
Att skriva om kraften och det enorma värdet bakom att tro på någonting kanske inte är att hitta en helt ny vinkel på julen, men min åsikt är att det fortfarande är viktigt att bli påmind om det ibland. Jag tycker också att det finns en mening med att någon gång då och då tänka på att man är älskad och väldigt värdefull. Lilla bibeln hjälper mig med det och julen är för mig den perfekta högtiden för just sådana tankar.
Text och bild: Elina Malmberg