I fredags hölls en officiell minnesstund bara några hundra meter från platsen som kom skaka om hela världen, dit gärningsmannen kom för att döda ett femtiotal, lämna många svårt skadade och drabba många familjer. Två veckor har passerat sedan den fridfulla nationen möttes av exempellösa masskjutningar.
Det var en vanlig fredag eftermiddag den 15 mars som en man stormade in i Al Noormoskén i staden Christchurch. Över etthundra personer var på plats i moskén när mannen, som senare kom att bli massmördare, sköt urskillningslöst. Mannen, som identifierades som den 28-årige australiensaren Brenton Tarrant, lämnade efter sig 41 döda i moskén samt ett 50-tal skadade. Förutom den misstänkte gärningsmannen grep polisen två stycken män för att ha burit på vapen. De två männens anknytning till attentatet är diffust och ingen ska ha funnits på någon övervakningslista för terrorbrott. Tarrant tog sig vidare till Linwood-moskén, där han sköt åtta personer till döds samtidigt som ett tiotal skadades allvarligt.
Terrordåd som dessa har kommit att urarta sig i en så pass hög utsträckning att världens befolkning lever i ständig oro, där vi exponeras allt oftare för attentat. Det som skiljer tidigare terrorhändelser från Nya Zeeland-attentatet är den 17 minuter långa livesändningen som gärningsmannen streamade via sitt Facebook konto. Livesändningen visar hur han skjuter mot personerna i moskeén. Medan tusentals personer har delat videon och spridit den över hela internet, har andra reagerat med avsky.
I ett manifest på sociala medier ska gärningsmannen ha lämnat förklaringar till hans anledning för genomförande av terrorattentatet. Manifestet präglas av rasistiska. antimuslimska och antiimmigrations-idéer.
Vad lämnar detta oss nu? Händelsen den 15 mars har fått landet, men även hela världen, att tänka om. Först och främst har Nya Zeelands regering behövt ta snabba, taktikmässiga politiska beslut där premiärministern Jacinda Ardern lovat ändrade vapenlagar. De nya lagarna innefattar förbjudandet av de halvautomatiska vapen som användes under terrorattentatet.
Terrorattacken urskiljer tydligt på att diverse plattformar, såsom sociala medier, behöver förhindras från att exponeras av vapen. Vi kan inte bara luta oss tillbaka och acceptera det faktum att sociala medier haft tydliga tendenser av innehåll som inte borde finnas där. Facebook uppgav att 1,5 miljoner spridda videos av livesändningen har behövt raderas från deras plattform. Alltså kan händelsen i Christchurch ses som ett verktyg för att se till att sociala medier undviks för extrema, terror-och våldsrelaterade innehåll.
Fredagen den 15 mars kom att bli Nya Zeelands mest förödande våldshandlingar som skett i modern historia. Mina tankar går till de bortgångnas anhöriga, de skadade och till nationen.
