Målet med globala veckan är att rikta uppmärksamheten bort från vår lilla bubbla, och ut mot världen. Vid COP 26-konferensen i Glasgow gick världens ledare med på att “fasa ned” förbränningen av fossila bränslen – fast att klimathoten kräver att vi fasar ut dem totalt. För även om vi fasar ut våra fossila bränslen helt har vi ändå kvar de fler än 1000 miljarder ton koldioxid som redan släppts ut i atmosfären sedan början på den industriella revolutionen. Men, hur förhindrar vi att värms på grund av de utsläpp som redan finns i atmosfären? Här kan ni läsa om tekniken som kan vara några av de mest lovande svaren till den frågan.
Direct Air Capture
Nästan alla växthusgaser vi släpper ut stannar i atmosfären. Därför har forskare på företag såsom ClimeWorks i Schweiz kommit på ett sätt att avskilja koldioxid från luften. Med hjälp av luftfilteringsmaskiner, kan man med filter av starkt reaktiva ämnen kallade aminer filtrera bort koldioxid från luften. När filtret värms upp kan man föra bort koldioxiden i koncentrerad form, för att sedan lagra den marken – exempelvis i basalt, en stensort som det finns rikliga mängder av på Island. Men, tekniken för negativa utsläpp, såsom “direct air capture” (direkt luftinfångning) är dyr och energikrävande. Vi behöver billig fossilfri energi överallt innan direkt luftinfångning kan skalas upp tillräckligt.
Kolvätebränslen
Samtidigt håller forskare också på att producera bränslen som inte släpper ut ytterligare koldioxid i atmosfären. Forskare såsom Aldo Steinfeld vid ETH i Zürich har kommit på hur man skapar kolvätebränslen från två ingredienser – solljus och vattenånga från luften. Dessa går in i en solreaktor, där solstrålarna koncentreras i en brännpunkt och driver en reaktion som bildar en syntesgas, som kan omvandlas till bränslen till exempelvis flygplan. Eftersom koldioxiden som producerats vid förbränningen av bränslet från början kommer från atmosfären, har man inte släppt ut ny koldioxid. Detta bränsle är dock 6 gånger dyrare än vanliga fossila bränslen, och därför krävs rejäla subventioner för att tekniken ska kunna expanderas till en betydande nivå.
En reflektiv atmosfär
Frank Keusch, professor i atmosfärsvetenskap vid Harvard, arbetar med en mycket mer kontroversiell metod. Han vill sprida partiklar i stratosfären som reflekterar bort mer solljus till rymden, och på så sätt göra jorden svalare. Detta kallas solstrålningsreducering, och skulle ha omedelbar effekt. Även om detta ses som en nödlösning, fruktar många att manipuleringen av atmosfären i större skala leder till farliga, oförutsägbara konsekvenser. En annan risk är att man ser detta som en ursäkt att fortsätta släppa ut CO2 i atmosfären, och att de andra problemen som kommer av utsläpp (såsom luftföroreningar) därmed skulle förvärras.
Att plantera träd – räddning eller panacé?
Att plantera träd är en annan lösning, och genom att urskilja mönster från satellitdata och maskininlärningsteknik från NASA kan man skapa kartor med information om på vilka områden man kan plantera fler träd. Det finns plats för ungefär så mycket skog som hela USAs landyta. Problemet med detta är dock att vi inte vet hur mycket kol som lagras i träd, så man vet inte riktigt hur många träd vi skulle behöva. Träden har dock konkurrens med jordbruksmark, och därför blir det svårt att odla många träd när efterfrågan på näringsmedel går upp i takt med befolkningsökningen.
Den största utmaningen är att den här tekniken inte kan expanderas över en natt, och att det krävs stora subventioner från staters håll för att lösningarna ska kunna bli konkurrenskraftiga. Samtidigt kan de vara vårt enda hopp för att minska de skadliga konsekvenserna på klimatet av växthusgaserna som vi redan släppt ut, och för oss att få jordens klimat att resa tillbaka i tiden.
Källa:
SVT, ‘Teknikerna Som Vill Hacka Klimatet’ <https://www.svtplay.se/video/29014238/vetenskapens-varld/vetenskapens-varld-sasong-33-teknikerna-som-vill-hacka-klimatet?start=auto> accessed 20 November 2021