Dagens Sverige har blivit ett allt mer mångkulturellt och öppet samhälle. Samtidigt skapar reala problem som flyktingkrisen en känsla av ett Sverige som stänger sig för morgondagens utmaningar. Våra jultraditioner är ett tydligt exempel på hur vår globaliserade värld stänger sig.
Våra jultraditioner förändras stadigt i takt med nya influenser från utlandet. Julbocken och hembaket tappar mark och jultomten och de massproducerade pepparkakorna är den nya tiden. Julens förvandling är inte bara en reflex av nya influenser utan också en del av tidsandan. Vårt klassiska julbord utmanas av attraktiva exotiska möjligheter. En allt större medvetenhet för hållbarhetsfrågor har t.ex. lett till att julskinkan och köttbullar får ta strid med vegetariska alternativ. Den utrotningshotade ålen försvinner från julbordet och istället blir det couscous sallad och linsbollar. Men även om det finns ett motstånd mot utfasandet av “svenska” jultraditioner i gränslandet mellan “svenskheten” och de lockande moderna trenderna, så ska man komma ihåg att julseder är ett ganska nytt påfund.
Få svenskar kopplar julen till Jesus och den religiösa aspekten av det. Julen har mer börjat handla om en gemenskap snarare en religiös högtid, precis som påsken. Ändå finns det en tendens till att hålla i hatten och fler har blivit pessimistiska om framtiden. När människor rasar mot nya trender ska man komma ihåg att “det man vill försvara idag hade aldrig accepterats för hundra års sedan” säger Oskar Sjöström, doktorand i historia vid Stockholms universitet. Dagens julfirande är inte särskilt svenskt, “mer en multikulturell mix med inslag hämtade från hela världen.”(Lars Lindström journalist, Den svenska julen förändras ständigt. Expressen, 4 december 2012) Traditioner som vi numera tar för givet som julgranen och pepparkakan har sitt ursprung i Tyskland, jultomten en turkisk tradition och julkorten är en brittiskt uppfinning. Med det sagt är influenser ingenting dåligt. Julen är en supertradition och det just för att den hela tiden är i rörelse. Den, precis som samhället i stort, borde ändras och berikas med nya människor, nya behov, och ta bort det som inte funkar. Det är en tradition som kan möta dagens utmaningar.
Men jultraditioner påverkas inte bara utifrån. Diskussionen om rasism har lett till att klassiska inslag på julafton som Kalle Anka ifrågasatts., och så småning om lätt till att Disney valt att klippa bort delar av Kalle Anka-showen. Samtidigt får den kristna jultraditionen i skolan kasta in handduken eftersom den anses vara tvingade för människor som inte är kristna. Vår öppenhet utmanas och vi vill stoppa de som försvårar det. I vårt öppna samhälle finns en sårbarhet. I dessa dagar där det öppna samhällets auktoritet börjar ifrågasättas är det allt viktigare att stå upp för våra värderingar. Våra traditioner är inte så statiska som man kanske kan tro och är paradoxalt nog en frontfigur för förändring, ett tecken på hur vår globaliserade värld öppnar upp för nya influenser. För de som räder den nya utveckling säger jag att förändring kan vara bra. Julen kan ändras hur mycket som helst och ändå vara svenskt. Det är upp till vara och en att definiera. Nu tänder vi tusen juleljus och inväntar ännu ett spännande år.
Skribent: Viktor Hellblom
Fotograf: Ganna Vaschchuck
