Ett djur, en myt eller en undanflykt? Enhörningen återfinns i flertalet tidsåldrar och har symboliserat kyskhet, renhet och ljus. Trots sin gamla historia från antikens Grekland finns enhörningen fortfarande kvar inom populärkulturen. Hur kommer det sig att detta mytologiska fantasidjur fortfarande finns kvar i en värld där vi ständigt kräver bevis för tingens existens?


Det finns många varianter på enhörningens attribut men vanligast är att detta väsen porträtteras enligt heraldikens beskrivning; en vit häst med spiralformat horn, klövar, man och lejonsvans av guld. Relativt ofta beskrivs den även inneha getskägg. Hornet sägs kunna förta verkan av alla slags gifter och även kunnat rena dricksvatten. Dess blod ska även ge evigt liv – något som dyker upp i Harry Potter och den vises sten där Lord Voldemort ses dricka av en enhörnings blod.

Förutom inom heraldiken återfinns enhörningen i en rad olika tidsperioder. Som tidigast dök den upp under antikens Grekland hos bland annat Aristoteles. Under medeltiden och renässansen såg den sina glansdagar där den kom att bli det viktigaste mytologiska väsendet. Den Grekiska läkaren Ketsias skrev i sina berättelser från 400-talet f.kr. att enhörningen härstammade från ett noshörningssläkte i Indien och kopplade den därför till den zoologiska arten istället för att vara ett mytologiskt väsen. Denna härledning har dock aldrig blivit vetenskapligt bevisad.

Enhörningen sägs enbart kunna tämjas av en ung jungfru då den skulle lockas av doften av hennes renhet och Jungfru Maria avbildas ofta i svenska kyrkor som just en enhörning. Den klassiska bilden är där Maria sitter med en enhörning vilandes vid hennes sköte – en symbol för inkarnationen. En annan biblisk koppling är att enhörningens horn ofta har jämställts med ”frälsningens horn” på grund av dess helande egenskaper. Detta är också något som omnämns i Lukasevangeliet 1:69; ”Han reser för oss frälsningens horn”.

Dear Blank Please Blank i samarbete med Sapling press.

I modern tid har enhörningen inte fått en lika stor roll som den en gång hade under sina glansdagar men den börjar dyka upp mer och mer inom populärkulturen. Förutom sin permanenta och mest kända plats på det Skotska stadsvapnet så har den bland annat figurerat i onlinespelet ”Robot Unicorn Attack” och i den uppskattade YouTube-serien ”Charlie the Unicorn”.

I Lady Gagas musikvideo ”Born This Way” dyker en vit enhörning upp de första och sista sekunderna mot en pastellfärgad bakgrund samt infångad i en av de klassiska hipsterattributen – en triangel. Sångerskan tycks uppskatta detta väsen så till den grad att hon även låtit sig tatuera in den på sitt lår. Enhörningen är överlag som mest uppskattad inom den såkallade hipsterkulturen där den blivit en symbol för skönhet och kyskhet. De enhörningar som porträtteras på diverse Tumblr-bloggar – i form av en vit häst med horn, stämmer inte riktigt överrens med det klassiska utseendet. Det är en än mer förskönad variant av detta väsen som figurerar i etern idag.

Konstnären Damien Hirst visade 2009/2010 sin utställning ”The Child’s Dream 2008” på Tate St Ives i London. Där hade bland annat ett riktigt föl konserverats i formaldehyd och placerats i ett vitrinskåp med ett guldfärgat horn fastsatt i pannan. Hirst förklarar titeln av verken genom att säga ”Children’s dreams are much more fantastical than adult’s dreams.” och länkar därmed enhörningarna till den juvenila tron på det mytologiskt fantastiska. Enhörningens popularitet tycks hålla sig kvar in i tvåtusentalet och ser man till att krig och konflikter är ständigt närvarande – så är det kanske inte så konstigt att drömmen om ett rent och oskuldsfullt djurs existens – i en värld som annars är befläckat med mörker, håller sig kvar.

 

Lovisa Lagerqvist
lovisa.lagerqvist@djh.vrg.se