Inga widgetar hittades i sidofältet!

Julkalendern är här igen och i år är det inga mindre än familjen Hedenhös som har fått det ärorika uppdraget att underhålla oss fram till julafton. “Barna Hedenhös upfinner julen” är alltså namnet på årets julkalender och för er som ännu inte sett den bjuder jag på en kort sammanfattning. I årets julkalender får vi följa familjen Hedenhös, från stenåldern, när de upptäcker allt som vår tidsålder har att erbjuda. Den utspelar sig i en värld där det inte finns någon jul. Julen uppfanns nämligen aldrig eftersom att polstjärnan slocknade. Steg för steg uppfinner Hedenhösarna delar av julen tillsammans med Stella (som, med sin farmor, bor på ett stängt museum, vilket familjen Hedenhös kraschade ner i). Allt detta sker i Stockholm, samtidigt som statsministern räknar ner till sin resa in i framtiden. Han påstår sig vara allergisk mot historia och tycker att framtiden är det enda som spelar någon roll, mer specifikt sin resa till framtiden.

Handlingen är ganska intressant då den inte bara handlar om familjen Hedenhös och Stella, utan också om sveriges diktator till statsminister. De två historierna kopplas samman vid många tillfällen och eftersom att familjen Hedenhös redan gjort sin resa till framtiden lär de spela en betydelsefull roll när statsministern ska planera sin revolutionerande resa. Trots att berättelsens innehåll är bra misslyckas serien ibland med att väcka intresse. Framförallt för att miljön som historien utspelar sig i är väldigt tråkig men också för att sidohandlingar som egentligen är irrelevanta tar fokus från huvudhandlingen.

När det kommer till skådespelarna finns det inte mycket att klaga på. Det är välkända namn blandat med nya ansikten och kvaliteten är genomgående hög. Barnskådespelarna imponerar mig särskilt och min favorit måste nog ändå vara Romeo Altera i rollen som Sten Hedenhös. Stens olyckliga kärlek till Stella är så gullig att man smälter och alla hans försök till att imponera är väldigt underhållande. Vi får också se Björn Gustafsson för första gången på länge. Han spelar rollen som statsministerns bekräftelseberoende son, en roll som verkligen passar honom. Övriga skådespelare är bland andra Per Andersson och Sissela Benn.

Jag kan tycka att det är underligt med en julkalender som utspelar sig i en värld där det inte finns någon jul. Många avsnitt har inte någon som helst koppling till julen, det känns lite mer som ett vanligt barnprogram snarare är en julkalender. Det behöver inte vara negativt men en del av julkalenderns syfte försvinner. De delar av serien som faktiskt har något med julen är göra utgör endast en väldigt liten del av julkalendern. Jag anser att julkalendern ska bidra till att skapa julstämning, något som årets julkalender inte gör särskilt bra.

Sammanfattningsvis tillhör inte denna julkalender de bästa men samtidigt är den långt ifrån sämst. Den blir bättre och bättre ju närmare julen man kommer. Om man inte har sett den ännu borde man i alla fall överväga att ta sig en titt.

Text och Bild: Lovisa Hökstrand